Tågresa med bastubad

Tillbaka
Inlandsbanan, Vilhelmina, guldvaskning

Annas basturesa på Inlandsbanan

Anna Erlandsson, konstnär, filmare och animatör och bastuentusiast, kunde inte släppa tanken på den missade bastun på en tidigare resa med Inlandsbanan och en idé växte fram; varför inte åka runt och bada bastu en hel vecka. Söka upp fina små och stora, framförallt älv- eller strandbelägna och vedeldade. Här berättar hon som sin basturesa:

I början av juli for jag ut med tåg i Norrlands inland. Inlandsbanekortet skulle testas. Jag åkte fram och tillbaka, kors och tvärs och prövade spännande äventyr längs vägen. Jag besökte filmfestival i Ammarnäs, sprang fjälltraillopp, lärde mig slå med lie och vaska guld. Jag åt praliner och hemgjord glass i Munkflohögen och Vilhelmina och fikade på bokkafé i Jokkmokk. Besökte fjällträdgårdar och badade i älvar och sjöar. Fiskade i Vindelälven och åt Sorselebumerang (världens godaste bulle) på Inlandsbanemuseet i Sorsele, besökte en kuslig kyrkogård med bogårdsmur och tillbringade alldeles för lite tid på Ájtte samemuseum. Det sista dygnet besökte jag den vackra campingplatsen i Blattnicksele. Den ligger på ett näs ut i Vindelälven. Tågperrongen där jag klev av var överväxt av blåklockor och det fanns en skylt som visade att det är 18 kilometer till Aha!

Alldeles på tok försent, bara ett par timmar innan mitt tåg skulle gå, upptäckte jag den lilla fina bastun på stranden. Den ligger under en stor torrfura, omgiven av ett stort och vackert nyponsnår, intill en fin sandstrand. Lite deppad av att jag missat ett magiskt bastubad bestämde jag mig för att jag måste åka dit igen.

Jag kunde inte släppa tanken på den missade bastun och en idé växte fram. Varför inte åka runt med Inlandsbanan och bada bastu en hel vecka. Söka upp fina små och stora, framförallt älv- eller strandbelägna och vedeldade. Tyvärr var det sista veckan tåget gick för sommarsäsongen, men en liten basturekognoseringstur borde jag hinna med. Jag hade tre dagar på mig. Ringde runt och mailade och fick till en liten rutt.

Långbastu i kåta i Vilhelmina
Första dagen tog jag tåget till Vilhelmina. Jag kom dit strax efter 11 och blev upphämtad av en trevlig dam från Saiva camping. De hade egentligen lunchstängt så sent på säsongen men öppnade åt mig och var så vänliga att de börjat elda lite i bastun.

Bastun är byggd som en kåta och ligger lite avskilt i utkanten av campingen nere vid stranden. Det ligger ett nybyggt litet hus bredvid där man kan byta om och vila efteråt. Kan nog komma till pass myggiga kvällar. Ute ven vinden och även inne i bastun, så det tog tid innan jag fick upp värmen ordentligt. Jag hade sju timmar på mig innan det var dags att hoppa på tåget igen så det var inget problem. Det blev ett långt bastande som blev bättre ju längre tiden gick. Jag simmade i sjön med jämna mellanrum. Nöjd och glad gjorde jag lite grönsakssoppa på strandkanten och vandrade sen tillbaka till Vilhelmina. Besökte Risfjells Sameslöjd (vilka duktiga hantverkare!)och köpte ett bryne till mina grafikverktyg på väg till Pralineriet. Ett favoritfik. Det enda fik jag varit på där man för ynka tio kronor får påtår på Cappucino. Chokladpraliner och hemgjord glass utgjorde Vilhelminastoppets fina avslut.

Stearinljus och abborrar i Dorotea
Jag ville gärna hinna med ett bastande till innan dagen var slut så jag tog vändande tåg till Dorotea. Campingen har en egen station strax söder om tätorten. En egen, mycket egen perrong. Vildavästerninspirerad byggd av stockar. Den kan nog fungera fint som dansbana.

Det var kyligt och regnade. Perfekt för bastu. Klockan var bara 18 så jag langade in min lilla packning i rummet jag hyrt över natten, bytte om och gav mig ut på en upptäckarlöptur.

Dorotea ligger någon kilometer från campingen. Jag sprang dit, sen runt i en folktom ort. Berodde nog delvis på att regnet tilltog. Så småningom hittade jag en skogsstig upp till slalombackens topp och kunde blåbärspausa på några fina ställen. Utsikten var fin förstås. Det är något visst med att uppsöka högsta punkten på nya besöksplatser. Kan inte låta bli.

Rejält blöt och frusen kom jag tillbaka vid 20-tiden då jag blivit lovad att bastun skulle vara varm. Ett litet skjul med ett skrangligt plåt-rör som skorsten. Vänstra sidan av huset, omklädningsrummet, påminde mig om min barndoms omklädningsrum där man skulle byta om från pjäxor till skridskor. Mörkt och slitna väggfasta träbänkar. Ingen lampa. Det kan låta som dålig kritik men menat precis tvärsom. Mysigt. Sen var det bara att gå in i den lilla underbara skållheta bastun där en ljuslykta förstärkte ljuset från elden. Om och om och om igen gick jag ut i den lilla, lilla sjön och simmade med abborrar. Sandbotten och ett gyllene skimmer i vattnet gjorde att kroppen såg ut som guld. Fint duggregn duschade ner från himlen. Jag ville aldrig sluta.

Bäckbad i Tjappsåive
Morgonen därpå bar det av norrut igen. Mot Tjappsåive. Jag njuter verkligen av själva tågresan. Studerar medpassagerare och tittar på myrar. Ibland på Inlandsbanan, känns det som att jag är ute och åker med vänner fast jag åker själv. Det blir ofta en lite familjär stämning.

Stationen före Moskosel heter Tjappsåive. Där stannar bara tåget om man säger till. Lokföraren hade svårt att se vad som var perrongen men ett litet stationshus har stationsskylten kvar. Blev fotad av husägaren både när jag klev av och på dagen efter. Anledningen; jag var den enda som klev av tåget under hela sommaren.

Min bastuvärd kom gående med sin hund efter spåret för att möta mig och visa mig vägen till deras paradisplats. En gård bredvid en sjö och en myr och en bred slingrande bäck genom tomten. En bit från boningshuset fanns tre små grå stugor, sovhus, köksstuga och en bastu. Där skulle jag tillbringa kvällen och förmiddagen därpå. De hade en massa draghundar som såg ut att ha det bra. Stora fina hundgårdar men knappt något skällande alls.

Jag sprang en liten runda runt sjön innan jag började elda bastun. Den var rätt stor så det tog tid att få den varm men var väl värd att vänta på. Bada gjorde jag i bäcken. Ett grovt rep var spänt över bäcken som man kunde hänga sig fast i. Återigen, så ljuvligt att det var nästan omöjligt att sluta. Basta bada basta bada basta bada.

Morgonen efter sprang jag en lång solig morgonrunda upp på en topp i närheten. Hade sällskap av både ren och falk. Fick lite kaffe av mitt värdpar innan jag gick bort till ”tågstation”.

Hemfärd med bastudrömmar
Reste hem med känslan av att en hel vecka vill jag allt gärna ha på mig nästa sommar när jag ska göra min basturesa. Jag ska ha med mig min cykel så jag kan hitta nya bastur som ligger en bit ifrån Inlandsbanan och kanske bastucykla mellan ett par stationer. Jag ska ha med bastukompisar och jag SKA basta i Blattnicksele.

Inlandsbanan Blatticksele strand
Campingplatsen i Blattnicksele ligger på ett näs i Vindelälven. "Alldeles på tok försent, bara ett par timmar innan mitt tåg skulle gå, upptäckte jag den lilla fina bastun på stranden".

Inlandsbanan, perrongen vid Dorotea camping

Förutom en bastu om Anna provat har Dorotea camping har en specialbyggd perrong.

Inlandsbanan Vilhelmina Saiva camping
Saiva camping, Vilhelmina, har en bastukåta och det går självklart att bada i sjön. 

Inlandsbanan Vilhelmina Saiva camping

Bastun på Saiva camping ligger lite avskilt i utkanten av campingen nere vid stranden.

Inlandsbanan Tjappsåive

I Tjappsåive badade Anna i bäcken efter att hon värmt upp sig i bastun. 

Text och foto: Anna Erlandsson