Upptäck inlandet
Be inspired by tales from the tracks.
Ett lugn som får mitt järnvägshjärta att må bra
Det är en magisk upplevelse att få köra ett långt ångtåg - Vildmarkståget, på Inlandsbanan. Rätt in i den natursköna ödemarken. Njaee helt öde är det väl inte, det finns ju flera tätorter längs banan, men däremellan är det betydligt mindre med bebyggelse.
Det är en fröjd att faktiskt köra ånglok på riktigt, mil efter mil på Inlandsbanan. Genom mitt lokfönster susar det vackra landskapet förbi och vi kör genom skogar, myrar, förbi sjöar och över de gamla broarna där älvarna flyter fram.
Det är konstigt men när man kör ånglok kommer naturen närmare, måhända är det för att man hänger ut genom lokfönstret från och till. Alla sinnen får sitt på något sätt, ångan och stenkolsröken blandas med doften från naturen. Ljudet från ångstötarna från ett forcerande B-lok i de långa motluten är minst sagt mäktigt.
Eldaren Lars "Lasse" Eriksson kan med enkelhet ändå hålla ångtryck och vatten, injektorns hesa ljud hörs allt emellanåt och blandas med övrigt buller i lokhytten. Lasse kastar in skyffel på skyffel med stenkol in i den hungriga fyren.
Lasse Eriksson, eldare Järnvägsmuseet skottar kol i ångloket.
I ett lugnt och behagligt tempo av ca 50-60 km/h tar ångloket SJ B 1108 oss allt längre norrut på Inlandsbanan. Det långa tåget slingrar sig genom alla S-kurvor längs banan. Stopp i Lit, Jämtlands Sikås och Ulriksfors för smörjuppehåll, men sedan fortsätter vi och till slut efter 16 mil når vi äntligen Hoting, här får dieseloket T43 235 ta över. Ganska så trötta går vi av loket och blir avlösta av ny lokpersonal.
Mat vid ett av borden på stationsplan gör gott och sedan en kopp kaffe på det.
Gänget samlat framför ångloket E10 1746, Vildmarkståget april 2024.
Fr v. Lasse Eriksson, Oliwer Johansson, Per-Åke Lampemo och Anders Westerberg.
Jo, här på Inlandsbanan finns den där genuina känslan av det gamla järnvägssverige kvar. Den moderna järnvägshysterin gör sig icke besvär här, det är svårt att förklara, men här finns en slags trygghet och ett lugn som får mitt järnvägshjärta att må bra.
/Per-åke Lampemo - Ånglokförare på Vildmarkståget