Ökat driftbidrag bidrar till en mer hållbar järnväg
Att investera i infrastrukturen är viktigt för att underlätta en hållbar utveckling. Det är även en förutsättning för att skapa tillgängliga, säkra och hållbara transporter på Inlandsbanan.
I samband med regeringens beslut 2022 till ny nationell plan för transportinfrastrukturen i Sverige där totalt 881 miljarder delas ut, fördelades 2,1 miljarder kronor ut till Inlandsbanan. Det ger en ökning med 75 miljoner kronor per år under perioden 2023–2026. Med det tillskottet kan nedbrytningen bromsas och visst återtag av underhållsskulden kan genomföras. Det kvarstår dock fortfarande stora behov av reinvesteringar i form av räls- och slipersbyten för att vidmakthålla och utveckla bärigheten och hastigheten på Inlandsbanan.
En avgörande faktor för att vidmakthålla standarden och även kunna utveckla den är slipersbyte. För att kunna säkerställa en säker och hållbar spåranläggning måste kvalitén på sliprarna hålla en miniminivå. Med tidigare driftsbidrag har vi max kunnat byta 20 000–25 000 sliprar per år på Inlandsbanan. Det ökade driftsbidraget möjliggjorde att vi 2023 bytte 37 000 sliprar, främst på sträckan Orsa-Sveg. Målsättningen är att byta minst 50 000 sliprar per år för att kunna öka kapaciteten och erbjuda en attraktiv järnväg för våra transportkunder.
Höjd bärighet skapar förutsättningar för mer klimatsmarta transporter
Bärigheten på banan som avgör kapaciteten för godstrafik uppgår idag till 22, 5 ton största tillåtna axellast (STAX) på mer än 75 procent av banan. Den övriga delen, mellan Arvidsjaur och Gällivare har endast 20 ton vilket begränsar kapaciteten och i vissa fall hastigheten på banan. Vår målsättning är att höja bärigheten och uppnå 22,5 ton på hela banan, vilket är europeisk standard för kommersiell godstrafik. För att nå dit skulle cirka 500 000 sliprar behöva bytas ut, vilket det befintliga driftsbidraget inte räcker till.
En normalstandard innebär effektivare trafik på hela banan och skapar möjligheter att lyfta över trafik från väg till järnväg vilket är fördelaktigt ur klimatsynpunkt. Det möjliggör också en omfördelning av kapacitet med övrigt järnvägsnät som bidrar till att exempelvis stambanan kan avlastas och skulle också underlätta integreringen till det nationella järnvägsnätet.
Att tilldelningen av medel ökar samt att finansieringen av bärighetshöjningen blir säkrad skapas förutsättningar för kunderna att välja ett säkert och klimatsmart transportalternativ.
